De signis Odysseae

Aristonicus of Alexandria

Aristonicus. Aristonici Περὶ Σημίων Ὀδυσσείας. Carnuth, Otto, editor. Leipzig: Hirzel, 1869.

50.

δέρμα ἰονθάδος ἀγρίου αἰγός.

†) οἱ δὲ τὴν τελείαν B. Restitui quod Buttmannus correxit et Dindorfius in textum recepit: τελείαν pro ταχεῖαν; nam sic Aristarchum interpretatum esse ut B. cod. docet Apoll. l. h. 91, 32: διὰ δὲ τοῦ Ἀριστάρχου ὑπομνήματος ἰονθάδος ἔνιοι ἀποδιδόασι τελείου. εἴη δ’ ἂν λεγόμενον ἀπὸ τῶν ἰόνθων. τὰς γὰρ τῶν τριχῶν ῥίζας ἰόνθους λέγει Σοφοκλῆς ἐν Χρύσῃ ἐγὼ μέλαιναν ἐξιονθίζω τρίχα (corr. Lehrsius Ar. p. 152 pro μίαν μέν cod.). Huc referendum est, quod legitur in H ad v. 51: οὐκ ἂν νῦν ἔφη δασύ, εἴ γε τὸ ἰονθάδος ἐδήλου τὸ δασέος (ut voluit Apion cf. Apoll. l. c.).